Series of paintings / målningsserier:

Artist / Konstnär Alexander Öbom, Tel. 0730842856. Email: alexander.obom@outlook.com

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Samhällsforskning med måleri

Observation och konversation. Nymålad bild där jag försökt porträttera mig själv och motorcykeltaxiförare vid antropologiskt fältarbete i västra Uganda.

Jag menar i min nya forskningsartikel att forskare med fördel kan använda sina egna bilder för att försöka förmedla visuella erfarenheter, och att målade bilder har vissa styrkor jämfört med fotografier.

De ugandiska motorcykeltaxiförare som jag hängde med under en månad 2017 beskrev för mig hur de observerade tecken på “utveckling” eller “modernitet” i sitt samhälle (t.ex. nya vägar, kraftledningar, importerade varor, ökande turism, dvs. ganska visuellt synliga saker). Samtidigt kände de sig mer eller mindre exkluderade från denna synliga utveckling. De såg vad som hände, men kände sig utanför. Dessa individers känsloladdade observationer och berättelser var lättare för mig att beskriva med hjälp av målningar i kombination med text, snarare än genom enbart text, och jag tror bilder kan göra att budskapet når en större publik, som också kan få djupare förståelse för dessa människors världsbilder. Eftersom motorcyklisterna var rätt så kritiska mot många andra aktörer, och eftersom jag inte ville riskera att de hamnade i trubbel, kom vi överens om att de skulle vara anonyma i mina skrifter, och därför kunde jag inte ta särskilt bra fotografier av dem. Målade bilder kan dock vara väldigt talande, innehållsrika och “rakt på” utan att några identiteter blir avslöjade, då man kan måla fiktiva karaktärer.

Självklart kan mina målningar inte ge någon objektiv bild av verkligheten, men är det verkligen unikt för dem? Innebär inte text och foto också subjektiva beskrivningar? Kanske är fördelen med målade bilder att de inte ens ”låtsas” vara objektiva, och att de därmed tydligare och ärligare synliggör hur forskning påverkas av den som utför forskningen? Kanske kan målningar hjälpa oss att säga mer om både det vi forskar om, och om själva forskandet i sig? Viktig självkritik synliggörs på nya sätt, och här finns en poäng med att konstnären/forskaren inkluderar sig själv bland motiven. Dessutom tror jag faktiskt inte att man måste vara en van konstnär för att måla i forskningssammanhang. Jag skriver (och visar) mer kring allt det här samt kring motorcyklisternas upplevelser i min nya expertgranskade artikel som är skriven på engelska och som nyss publicerats (online, open access) med mina bilder, i tidskriften Nordic Journal of African Studies. Jag föreslår också hur målandet skulle kunna utvecklas för att i högre grad inkludera de människor man forskar om i själva målningsprocessen i framtida studier. Då skulle skissande och måleri utgöra en metod för att samla information samtidigt som det blir ett sätt att presentera informationen till andra.

Fokus ligger här på kvalitativ samhällsforskning/humaniora, så som antropologi / kulturantropologi / socialantropologi.

Länk till artikeln / link to the article
Länk till numret / link to the issue

ENG: For a summary of my research article in english, see abstract in the beginning of the article. The article itself is also written in english.

/Alexander Öbom

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film: Målad och fotad vemodig vardag

Ingen fysisk utställning i sommar, men en video som förklarar varför jag aldrig tycks få nog av att avbilda ett till synes händelselöst område i en nordlig anonym del av vårt avlånga land. Här syns alla målningar som hör till just denna serie i kombination med ett stort antal foton, filmklipp och förklarande texter, i en lugn och meditativ film.

English: A video with paintings and photos portraying a rural area in northern Sweden. You can also see these paintings here.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Grå men färggrann glesbygdsvardag

Fyra nya motiv till serien Förfall och förnyelse i glesbygden.

Four new paintings describing everyday life in rural northern Sweden – with oil leaks, berry picking, moose hunting and icy windshields. More related paintings here.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vår nya bok om en glömd del av skogsbruket

Our new book about a forgotten side of the Swedish forest industry (more english below)

Under mitten av 1900-talet existerade en yrkesgrupp som nu är nästan bortglömd; kockorna som jobbade i skogsarbetarkojor. Nu är vår bok som handlar om denna grupp klar. Författare är förutom jag, Alexander Öbom, även Iréne Gustafson, Amanda Löfdahl, Anna-Maria Rautio och Lars Östlund. Boken är utgiven av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt Skogsmuseet i Lycksele.

Boken Kockor – skogsbrukets glömda hjältar bygger främst på 30 intervjuer med före detta kockor. Idag är de pensionärer men när de var cirka 14-20 år jobbade de som ensamma unga kvinnor bland grupper av mest äldre män långt ute i de norrländska skogarna. I trånga kojor skulle de laga mat, städa och hålla ordning under de mörka vintrarna i väglöst land. Skogsbruk, särskilt historiskt skogsbruk, förknippas ofta med män och mansdominerade yrken. Men många kvinnor jobbade också i skogsbruket, bland annat som just kockor, och medan det fortfarande finns de som är i livet vill vi uppmärksamma dem. Detta är nämligen ett yrke som inte existerar längre; ny teknik och ny infrastruktur gjorde både kojor och kockor överflödiga.

Det finns fotografier bevarade, något som kan ses i boken, men många foton är av porträttkaraktär, och därför valde jag tidigare att måla en annan typ av bild; en illustration av den sociala situationen i kojan, baserat på våra intervjuer (se längre ned). Även om många före detta kockor beskriver yrket som tufft, säger de flesta att de kände sig inkluderade som en i gänget bland skogshuggarna – som nästan alltid var män. De flesta kockor kände att de hade status och viss makt, något jag velat förmedla i min bild, som jag målade redan 2016 efter att ha genomfört en del av intervjuerna, men som nu alltså finns med i boken. Den kan förstås inte utgöra någon objektiv bild av verkligheten utan är en generaliserande och personlig tolkning som jag ändå hoppas tillför något.

Jag har några exemplar av boken, annars kan den lättast köpas via Skogsmuseet i Lycksele.

///

In the middle of the 20th century a profession now almost forgotten existed in northern Sweden; female cooks worked in logging camps, distantly located in forests. Now our book about this group is finished. In addition to myself, Alexander Öbom, the authors are Iréne Gustafson, Amanda Löfdahl, Anna-Maria Rautio and Lars Östlund. The book is published by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and the Forestry Museum in Lycksele.

The book is primarily based on 30 interviews with former cooks. Today they are retired, but when they were about 14-20 years old, they lived and worked, often as the only woman, among groups of older men who lived in these camps when they were felling trees during the winters. These young women cooked food, cleaned and maintained the cabins during the dark snowy winters, often far from roads and villages. Historical forestry is often associated with men and male-dominated jobs. But many women also worked in it, and while some of them are still alive, we want to pay attention to them. This is a profession that no longer exists; new technology and new infrastructure made both forest camps and cooks superfluous.

There are photographs preserved, something that can be seen in the book, but many photos are portraits, and therefore I painted another type of picture; an illustration of the social situation inside the forest camp, based on our interviews (se below). Although many describe the profession as tough, most of the women say they felt included as one among the others. Many of the cooks felt that they were respected and had some power, a feeling I wanted to convey in my painting, which I painted already in 2016, after conducting some of the interviews, but which is now included in the book. Of course, it cannot constitute an objective description of reality, but it is a subjective description which I hope can contribute in its own way.

The book is written in Swedish and there is no English version available, unfortunately, but we will soon publish a research article on the same topic.

 

Kvällstid i skogshuggarkojan

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Video (5 min): Crossing lake Mutanda – new painting

A man crossing Lake Mutanda in a canoe. Lake Mutanda is situated in Kisoro District, Western Uganda. Three extinct volcanoes can be seen at the horizon; from the left – Muhabura (4127 m), Gahinga (3474 m) and Sabyinyo (3669 m). At the summit of Sabyinyo, which is situated about 20 km away from the lake, three countries meet: Uganda, Rwanda and the Democratic Republic of the Congo.

About 4 hours of real time painting have been compressed to 5 minutes in this video. I looked at several different photographs when painting this piece, photographs taken by myself, but there is no single photo which looks exactly like this picture.

Swedish:
En man korsar sjön Mutanda i kanot. Mutanda är en sjö i distriktet Kisoro, västra Uganda. Tre inaktiva vulkaner kan ses i horisonten; från vänster – Muhabura (4127 m), Gahinga (3474 m) och Sabyinyo (3669 m). På toppen av Sabyinyo, som ligger runt 20 km från sjön, möts tre länder: Uganda, Rwanda och DR Kongo.

I denna video har cirka 4 timmars målningstid spolats till 5 minuter. Jag tittade på flera olika fotografier när jag målade, foton tagna av mig själv, men det finns inget enskilt foto som ser ut exakt som den här bilden.

See other Uganda paintings here

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Video: Painting ”A chat in the shine of a paraffin lamp”

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

A video with my Uganda paintings + recorded sounds

If you did not see this one, which contains my Uganda paintings with sound effects recorded in the area, here it is again, along with photos which can also be seen in the film.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

My paintings now at Uppsala University

My paintings of northern Sweden and my paintings of western Uganda are hanging side by side at Uppsala University during the fall semester of 2019, contrasting against each other. Thank you professor Mats Utas, for making it possible. The following text can be seen on the walls beside the paintings:

Different but similar painted ruralities

Two specific rural areas have inspired me as I painted these acrylic pictures. One of them is located in western Uganda, the other in northern Sweden. In both of these areas, people experience both benefits and hardships of modernity. People in these areas think progress is there, but that it is limited and unevenly spread out, the old and the new exist side by side, and very few jobs and services are offered in both places.

The main difference, however, is perhaps the way inhabitants have responded. While most people living around the villages of Ekträsk and Åsträsk, in Västerbotten, northern Sweden, moved away to other places at the same time as jobs and services started disappearing, most people in Kisoro district of western Uganda have not had the opportunity to move to some other area were such things could be found. So while this particular Swedish rurality has lost about 90 percent of its population since the 1950s, the Ugandan counterpart today has more inhabitants than ever before, who struggle with subsistence farming and various informal jobs – such as motorcycle-taxi driving – to make a living.

In northern Sweden, those who stayed are mostly the elderly, who can only remember the times when they still had local shops, schools, post offices and train services. The few who still work often have to commute with their private cars to other areas, since most local forestry jobs have been taken over by machines. They can see how various resources are still taken from this area, but with the help of new technique, rather than manpower.

In western Uganda, people suffer from economic inequality. Nostalgia concerning disappearing opportunities for the poor, and imports of manufactured products such as phones and motorcycles instead of local production and manufacturing, are there too. At the same time, people in both places have hopes that the benefits of modern society will dominate over the hardships in the future, and many changes which have already taken place are in fact seen as at least partly positive; access to internet and new asphalt roads, for example.

Of course, these paintings cannot represent objective realities. They are my realities based on my observations and conversations in the portrayed areas. When I painted western Uganda, I did it as a way to illustrate my master thesis in cultural anthropology. It enabled me to have informative pictures without disclosing identities, and it made it possible to capture feelings in a way which would probably be harder to do with photos. In my paintings of northern Sweden I have allowed even more feelings to be incorporated, especially my own feelings, as I see this place as my home.

Alexander Öbom, artist and former student of cultural anthropology
Webbsite: alexobom.wordpress.com
Email: alexobom91@hotmail.com
Telephone: 073-0842856

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kampen bland 185 meter höga kraftverk

Kampen bland 185 meter höga kraftverk. Akrylmålning på kanvas 70×60 cm.

En målning som kan illustrera hur Norrlands inland töms på boende men fortsätter sin roll som resurskälla. År 1886 började en familj bygga ett nytt hem; en gård i skogen ungefär två mil från byn Ekträsk, den by som finns representerad i flera av mina andra tavlor. 130 år senare blev just den här gården omringad av 24 stycken vitglänsande vindkraftverk, som vart och ett är högre än Kaknästornet i Stockholm. Jag ser det som en märklig men intressant kontrast mellan gammalt och nytt, jordnära och skyhögt.

Gården, som kallas Kampen, har inte längre några bofasta. Mitt i Fäbodlidens Vindpark gömmer den sig, i en skogsdunge som lämnats kvar mellan hyggen och nybrutna grusvägar som binder samman de stora snurrorna. Vindparken upptar 9 kvadratkilometer mark och ska producera 268 GWh elektricitet varje år. Elen skickas iväg från denna glesbygd via en ny spikrak kraftledningsgata som huggits upp genom skogen.

Att ta ett foto ur just denna vinkel – från en position något över marken så att man ser så mycket som möjligt av både huset och vindturbinerna – vore omöjligt utan en drönare, men med färg och pensel går det åtminstone att måla en egen uppskattning av hur det skulle kunna se ut, även om det alltid är en utmaning att måla en verklig plats ur en vinkel man inte kan se.

En del i min målningsserie “Förfall och förnyelse i glesbygden”, som skildrar området kring Norrlandsbyarna Ekträsk och Åsträsk

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar